Hela vardagen full med hål i en tid då inget hände

Jag skrapade upp knät när jag var i Kalmar. Eller, när jag var påväg därifrån, jag tror det var ett tecken att jag skulle stanna, det var inte meningen att jag skulle åka därifrån. Men nu är jag hemma och det enda jag vill är att åka tillbaka. Jag lyssnar på Michael Jackson och funderar på att äta frukost men utan aptit. Ta mig tillbaka.